Det finns två sätt att leva. Det ena är som om ingenting vore ett mirakel. Det andra är som om allting vore ett mirakel. Albert Einstein
Det finns de som för att inte riskera att tappa ansiktet aldrig vill verka imponerade av någonting. Som att de redan hört och sett allt som är värt att höras och ses, och att ingenting någon annan säger kan imponera dem nu när de är såhär förtvivlat världsvana. Givetvis är det brist på självkänsla som får människor att bete sig såhär. Jag har själv vuxit upp med en sån här person i min närhet, och länge länge anammade jag samma attityd. Men tänk så skönt det är att släppa den där masken av oberördhet och låta sig imponeras. Att vara öppen för att andra människor också har erfarenheter och kunskap som är värda något och som kan lära mig något.
Jag vill leva som om allting vore ett mirakel! Heja Albert!!
Tuesday, January 17, 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
håller med dig så det knakar.. jag brukar fundera hur det är att leva så där till synes opåverkad av allt.. så tråkigt det måste vara..
leve förundrandet.. nyfikenheten och glädjen över att överaskas i livet..
Post a Comment