Ok, jag tar tillbaka det

Chokladfrosseri och Operation Återfå Min Kropp är inte kompatibelt. För att inte tala om hur inkompatibelt chokladfrosseri och ammande bebismage är. Stånk och stön framåt natten hos stackars lilla bebisen som blir helt gasig när jag proppat i mig lyxchoklad.

Vilken tur då att vi hunnit äta upp åtminstone hälften av chokladen innan vi fattade hur sakerna hänger ihop.

It's all in your head

Tankens kraft! Sen jag bestämde mig för Operation Återfå Min Kropp har jag gått exakt en väldigt kort promenad, ätit precis som vanligt (dvs proppat i mig choklad på kvällarna - R fick med sig 6.5 kilo Godivachoklad hem från jobbet, ja ni fattar vad vi gör när barnen gått och lagt sig...) och på dessa dagar gått ner totalt ett kilo. Jag tror jag fortsätter med samma metod framöver.

Det går inte att förstå

Att bredvid mig här i soffan ligger ett litet liv och snusar och piper. Tryggt på rygg med armarna uppåt. Sover lugnt i förvissningen om att inget ont kan hända här. Och hon är så lik sin pappa och det gör mig så glad. Att vi kom hit. Att vi har fått det här lilla livet tillsammans att ta hand om och älska. Det går faktiskt inte att förstå.

Jag börjar i morgon...

Fem chokladtryfflar och inte en enda promenad senare så kanske jag bestämmer mig för att börja vägen mot beach 2008 i morgon. Tror jag.

Men jag kom i ett till par jeans idag! Det får räcka för idag...

Beach 2008

I några lustfyllda dagar första veckan efter att lilla kycklingen föddes så trodde jag att det där med amning och att kilona bara rasar av kanske faktiskt stämde den här gången. Varje dag när jag vägde mig hade jag gått ner ett halvt kilo till. Sen tog det tvärstopp och nu har vågen stått hånfullt stilla i över en vecka. Det skulle såklart kunna bero på att jag tryckt i mig rätt mycket godsaker varendaste dag (typ en semla, ett halv paket Häagen Daaz och ett paket Bragokex. Om dagen.) Och inte riktigt power walkat med vagnen så mycket som man skulle kunna önska. Men ändå.

Härmed inleder jag operation återfå min kropp. Eller egentligen så tänkte jag mig att jag skulle få en helt annan kropp än den jag började med. Wish me luck.

Kaninbody

OK, nu börjar jag bli grymt proffsig, kolla in bebisens nya snygga body som jag sytt. Det enda som strulade lite var att sätta i knapparna, allt annat gick som på räls. Och kolla in den snygga kantningen...måste visas i närbild!

Sentimental och gråtmild

Det är sinnesläget hos mig idag. Det är bara jag och bebis hemma och jag vill vara fler på allahjärtansdag. Så sitter jag där och tycker lite synd om mig själv när det ringer på dörren och jag får en bukett rosor och en låda full av olika sorters choklad levererad tillsammans med världens vackraste love note från världens underbaraste R. Så tårarna bara kommer.

Och sen tittar jag på vårt lilla underverk och gråter lite mer. För att hon är så ljuvlig och pyttig och vår.

Dagens outfit eller Dagens pyssel eller Dagens sötnos

Uppvisar härmed stolt ett styck bebis iförd mammasydda muddbrallor och en äkta sjuttiströja från när mamma själv var liten.

Åtta av sexton

Jag gick upp ungefär 16 kilo när jag var gravid och åtta av dem har jag tappat de här första dagarna. De resterande åtta hänger numera över linningen på mina jeans. Men vilken seger i sig - jag kunde knäppa jeansen utan att de riskerar att sprängas. Ok, mina stretchigaste (och jag har använt dem rätt flitigt under graviditeten också mha belly belt, så förmodligen har de töjts ut en del) men ändå.

Snart ska vi ut på promenad för att börja bearbeta säcken som hänger över jeanskanten.

Mormorsfilt à la mini

Har sytt ihop mormorsrutorna till en liten bebisfilt. Ambitionen är att göra lite fler rutor så att filten blir lite större - just nu är ju bebis rätt liten men hon lär växa har jag hört - men det kändes vettigt att sy ihop det som fanns så vi kan börja använda den. Jag är nöjd!

Oväntad förlossningsskada!

Häromdagen kände jag att jag hade ont på näsryggen. Det tog en stund innan jag fattade att det var för att jag under x antal timmar tryckt min bästa kompis lustgasmasken så hårt jag kunde mot ansiktet. En helt oväntad förlossningsskada alltså.

Tjejkläder?

Jag som är helt såld på 70-talsretro gillar en hel del av Lindex bebiskläder. De har verkligen gjort ett ryck, jag gillade aldrig Lindex när L var bebis för drygt 7 år sen, men nu hittar jag massor där som jag skulle vilja köpa. Jag kan ändå inte låta bli att irritera mig över denna helt onödiga indelning mellan flick- och pojkkläder. Som tur är måste man ju inte hålla sig inom de avdelningarna när man shoppar, men varför ens säga att det ena är pojk och det andra flick?

Någon som tex kan förklara varför Lindex har lagt den här bodyn i sin "tjejkollektion" av bebiskläder? Är det hjärtana som är för tjejiga för små tuffa grabbar att ha på sig, eller vad är det?

Hon är här!

Rs planering höll nästan in i minsta detalj, för tidigt på lördagmorgonen började värkarna och barnvakterna hann nästan hit innan vi behövde åka in till förlossningen.

Världens ljuvligaste lilla tjej kom sen äntligen ut vid 14-tiden i lördags. Fyra stolta syskon kom och hämtade hem oss från sjukhuset på söndagsförmiddagen. Nu är R och jag hemma med lilla kycklingen och det är bara så otroligt häftigt.