OK, inte en såndär jättestor filt men en liten till bebisen. Jag har virkat nästan tre rutor och behöver förmodligen typ 150 stycken bara till en bebisfilt så det känns som jag kommer hålla på ett tag. När den är klar (ungefär till att bebisen ska börja skolan kan man tippa) ska jag posta en bild på mitt eget alster och inte bara någon proffspysslares perfekta resultat.
R skrattar och säger att han tycker att jag alltid ska gå runt och vara gravid och pyssla så jag blir en riktig hemmafru. Ett internt skämt, baserat på att hans ex i ett mycket tidigt stadium av vår relation (kanske alltför snart efter att deras relation slutat kan man tänka sig) uttalade sig om att ”R äntligen fått den hemmafru han alltid velat ha”. Den som känner mig vet att det är ungefär så långt ifrån en riktig beskrivning av mig som man kan komma (och den som känner R vet att det är ungefär så långt ifrån vad han önskar sig som man kan komma också i och för sig). Men kanske har transformationen börjat nu...
Först hus, sen bebis, sen kommer hemmafrugenerna fram och jag blir äntligen en riktig kvinna. Snart kommer jag hävda att barn inte ska börja dagis förrän de är tre och att feminismen frigör kvinnorna på barnens bekostnad.
1 comment:
Tjusigt! Vilken färg har du på dina tre rutor? Jag tänkte - om de är lite grön-beige skulle du kunna få 13 rutor till av mig. Nu när V snart fyller sex år börjar det nämligen kännas lite överflödigt att virka mer på en bebisfilt till honom *s*
Skrattar gott åt R:s ex:s kommentar. Den dagen du och jag har cirkus ungefär samma syn på feminism och liknande uppfattning om hemmamammans betydelse i samhället då lovar jag att bjuda på en riktig brakmiddag ;-)
Post a Comment