Hemma

Det har varit semesterstängt på bloggen, men nu har vi landat i stan igen.

Rs syster har fått en härlig liten E som vi hälsade på när hon inte ens var en vecka gammal. Timingen kunde inte varit bättre - på torsdagen berättade vi för barnen om det nya syskonet vi väntar och på fredagen hälsade vi på lilla E. Alla barnen ville hålla och var fascinerade av det söta lilla knytet.

Sen har vi haft två sköna semesterveckor. En dryg vecka på mina föräldrars sommarställe i S:t Annas skärgård med tre av fyra barn (K var på gympaläger), besök på Kolmården med övernattning på Vildmarkshotellet, besök på Astrid Lindgrens värld med två övernattningar på Fredensborg herrgård och sen hem till Stockholm igen där vi haft några lugna dagar med bland annat bad och familjekräftskiva. Vi har haft omåttlig tur med vädret med tanke på hur den här sommaren har sett ut i övrigt. Badväder varje dag på landet och sköna dagar både på Kolmården och Astrid Lindgrens värld.

Idag går jag in i v16 och min mage känns enorm. Ska berätta för min grupp på jobbet om en dryg vecka när jag är tillbaka på jobbet igen. Det känns annorlunda att berätta som chef än som medarbetare. Folk har en benägenhet att se på gravida kvinnor på ett annat sätt, och jag undrar hur jag kommer bli bemött i höst. Minns själv hur det pratades om en kollega på mitt första jobb. Hon var känd för att vara bitchig (vilket egentligen betydde att hon betedde sig som alla de manliga projektledarna som bara var "handlingkraftiga" och "visste vad de ville"), men så snart hon blev gravid började snacket "hon har blivit mycket mjukare nu", "hon är inte så karriärinriktad längre" och annat bladder. En gravid kvinna är helt enkelt ofarlig. Inte för att jag nödvändigtvis vill vara farlig, men det är skönt att bli tagen på allvar på jobbet.