OK, jag vet att jag skrev det här förra året också, men jag måste faktiskt börja träna. Det är förresten ännu värre i år än förra året. Jag blir helt slut av att gå upp i trapporna på jobbet (fast de ÄR faktiskt många, eller i alla fall tre, och branta...rätt så...) och vikten ska vi inte prata om.
Eller låt oss göra det. Vi säger såhär: Förra gången vi var ute med jobbet så var det en kollega till mig (som uppenbarligen missat att jag dragit i mig tre öl) som mycket försynt undrade om jag var gravid. Nä inte så värst. Just då kändes det som en rätt kul fråga i och för sig, jag tyckte synd om honom och skrattade ganska mycket och länge (nä, ölen hade inget med det att göra), men i grunden så är det ju rätt deprimerande att jag gått upp så mycket att folk tror att jag är gravid. Det känns inte helt klockrent.
Måste börja springa igen. Ikväll.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Det har hänt mig också. lilla Amanda klappade mig på magen och undrade om jag också skulle ha en bebis. Vi var ute och promenerade igår och nu måste jag börja springa lite rundor igen, inget som jag gillar men ett nödvändigt ont. =) Lycka till!!
Post a Comment