Tänk dig att ditt barn önskar något av hela sitt hjärta. Något som du vet är omöjligt för dig att ge. Inte sådär ”mamma jag önskar mig den nya bratzdockan” eller ”mamma får jag äta godis tills jag spyr på min födelsedag” utan djupare och hetare än så. En sån där önskan som suttit i sen hon var tre, som uttalats med sorg i rösten varje vecka sen dess och som får hjärtat att värka både i dig och henne.
Tänk dig sen att du får vara med när den omöjliga drömmen blir sann.
Så var det för mig i helgen. Jag har aldrig sett en så lycklig unge.
Tuesday, May 16, 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Söting! Aikido?
nä taekwondo
Jepp, taekwondo! :-)
Post a Comment