Rätten till negerbollar

Har följt och deltagit i ett stort antal diskussioner på Aff om rätten att använda orden neger och negerbollar. Det tycks finnas många svenskar som av ren princip vägrar ändra sitt språkbruk, för de menar minsann inget illa när de säger neger och de har alltid sagt negerbollar så det finns ingen anledning att säga något annat heller. Förresten känner de en neger som säger neger också. Så varför bry sig om att det finns många andra som tar illa upp? Snart får man ju inte säga någonting, eller hur?

Vad är det med folk egentligen? Varför är det viktigt att använda ett ord som andas av den tidsepok då det skapades? Är det någon som på allvar tror att svenskar i allmänhet på fyrtiotalet såg på "negrer" som jämställda dem själva? Vari ligger svårigheten att anpassa sig till en omgivning som inte längre ser ut som när man själv växte upp på sextio- och sjuttiotalet? Jag får en känsla av att det djupt inne handlar om just en ovilja att anpassa sig till det alltmer heterogena samhälle vi lever i: ”Räcker det inte med att de får komma hit, invandrarna, ska vi anpassa oss till dem också? De skulle minsann inte anpassa sig till mig om jag flyttade till Somalia. Varför ska jag behöva byta ord på mina negerbollar bara för att det bor negrer i Sverige nu.”

Tage Danielsson has it pegged, det är så uppenbart att man inte skulle kunna sätta in ordet "svart" här nedan och få samma effekt:

Om negrers lättja

Vissa människor är lata.
Vissa negrer är lata.
Vissa vita är inte lata.
Vissa negrer är mycket lata.
Vissa vita är lite lata.
Negrer är i allmänhet lata.
Vita är sällan lata.
Det finns lättingar här i världen, mest negrer.
Negrer är lata.
Vad du verkar lat. Är du neger?
Det var mig en flitig neger. Han måste vara vit.