”...men det får man inte säga för då blir man kallad rasist”. Nån som känner igen den? Vad är det man inte får säga egentligen? Att ”de där” är si eller så? Att ”de där” minsann begår brott och mördar sina döttrar och hatar svennar?
”Ja men invandrare är också rasister. ” Javisst. Absolut. Inget snack om saken. Är det inte jäkligt korkat att tro att rasism skulle ha något slags berättigande hos vissa men inte hos andra? Det är väl självklart att inte bara svenskar klarar av att vara rasister.
Fast hur hårt drabbas du helsvensk av den där rasismen– egentligen? Finns det inte en grundläggande skillnad i att inte bli kallad på anställningsintervju för att du har fel efternamn jämfört med om en tonårskille kallar dig för ”jävla svenne” på tunnelbanan?
Jag var gift med en svart man förut. Pappan till min dotter. Jag förlorade många så kallade vänner när jag träffade honom. Unga människor i 20-årsåldern såg en bild av min älskade och sa ”ja honom skulle man ju inte vilja möte i en mörk gränd” och skrattade menande. Vad tror ni den typen av uttalanden baserades på? Att jag hade berättat om vilken våldsam typ han var eller att de drog den slutsatsen när de såg hans hudfärg?
Den rasism han möter i det svenska samhället idag har väldigt lite med okvädesord på tunnelbanan att göra och väldigt mycket med vilka chanser han har i vårt land att göra.
Han får hejda många taxibilar innan någon vill stanna när han är ute på nätterna. Och nej, det är inte bara helvsvenska chaufförer som inte stannar, det är alla sorter. De svarta står längst ner på invandrarskalan också. Som sagt- rasism är inte helyllesvenskarna med blont hår och blå ögon enkom förunnat.
När han ringer för att felanmäla något i lägenheten han bor i (ägd av ett av Stockholms stora kommunala bostadsbolag) så noterar de inte ens ärendet, förrän jag som pratar svenska helt utan brytning ringer upp. Då kommer de samma dag och åtgärdar felet.
När han står i kö till krogen kommer hans svenska polare in, men han har fel färg på jeansen säger dörrvakten. Tror du att det handlar om jeansen, egentligen?
Det finns många fler exempel, men jag ska inte tråka ut er. Egentligen undrar jag bara vad det är för sanningar man inte får säga utan att bli kallad rasist.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
5 comments:
Vi måste utövat någon sorts tankeläsning, jag läste inte ditt blogginlägg innan jag AFF:ade i ämnet idag!
Nar jag laste ditt inlagg sa panmindes jag om varfor det ibland kanns som en omojlighet att flytta hem till sverige igen... min man ar svart, och da vi ar boende i en multikulturell storstad (london) sa kanns rasicm ofta som ett forlegat koncept, man glommer latt bort att det fortfarande existerar till en hog grad. Har har min man (eller jag) inte problem att fa jobb/lagenhet/taxi etc pga hudfarg eller andra kriterier, och aven om jag ibland skulle vilja bo 'hemma' (mest sa man har familjen o vanner nara) sa vet jag ju om all den racism och smygrasism som sverige praglas av, och det kanns darfor ratt svart att eventuelllt flytta dit. Jag skulle inte vilja att min man skulle bli utsatt for det du berattar om, da bor jag hellre kvar utomlands dar vi bada har det bra. Visst, racister finns overallt occh sakerligen har med, men nar min man tillfragas sa kan han inte komma pa ett enda tillfalle da han utsatts for racism under manga manga ar i london. jag blev ocksa chockad och ledsen over hur dina vanner hade reagerat nar du traffade ditt x, och insag att jag antingen maste ha stor tur och en extremt icke-rasistisk bekantskapskrets - eller sa ar de alla valdigt skickliga skadespelare. Jag har inte hort ett enda negativt ord om varat forhallande fran vare sig vanner eller familj, tvartom har min man mottagits oerhort val!
Anna, skönt att ni inte upplever samma saker i London och att du fått bra reaktioner från vänner och familj! Jag blev själv helt chockad över hur en del reagerade när jag träffade min man. Självklart var det många som inte alls kommenterade, men det man minns är ju tyvärr de dumma kommentarerna... Många hade ju även andra kommentarer av typen "tur att han inte är muslim i alla fall" och liknande "smarta" grejer...
PS: I USA där min dotters pappa är ifrån så upplever man tyvärr mycket rasism fortfarande, även när det gäller sånt som att få lägenhet och hur folk reagerar på multi-racial couples. Men det skiljer mycket från område till område - kan tänka mig att det är mycket lika i England- att det beror på var man bor och lever. England har ju en kolonialistisk tradition som jag tror att tex många indier i landet fortfarande lider av.
ja, jag tror ocksa att det skiljer sig jattemycket fran omrade til omrade aven inom samma land. Jag tror att det ar valdigt annurlunda i resten av england jamfort med london. Sen tror jag ocksa att det i vissa fall ar varre for indier an svarta i england. egentligen ska val jag som svensk och blond inte alls uttala mig om hur mkt rasism det finns har for vad vet jag, men min man tycker att london ar helt ok och har som sagt aldrig blivit illa bemott (fast man vet ju aldrig vad folk tanker). Vi har inte heller haft nagra problem som ett mulitracial par, men jag vet att det kan vara ett problem i andra stallen varlden om - min make bodde i usa i manga ar och sager att det ar en helt annan grej dar. I london ar allt ok, det ar en slags anything goes atmosfar har. Men naturligtvis finns har ocksa mycket rasism och fordommar, just nu ar det nog varst for de som ser 'muslimska' ut. England har ju ocksa en komplicerad historia som koloniharskare, ska inte ga in pa det nu for satter jag igang kan jag skriva i timmar...
Men just det dar vardagliga som du pratade om, att soka jobb, bostad, prata med myndigheter osv, ar verkligen inget problem har - for oss iallafall. Det ar sana saker som jag tror skulle vara varre i sverige, inte nog med att min man knappt kan nan svenska alls, aven om han lar sig spraket sa kommer han alltid bryta starkt och alltid vara svart, och jag tror tyvarr att han inte alls skulle ha samma mojligheter i sverige som har. (ps din dotter ar otroligt sot pa karatekortet!! man blir alldeles broody...)
Post a Comment